PortalGuarani.com
Inicio El Portal El Paraguay Contáctos Seguinos: Facebook - PortalGuarani Twitter - PortalGuarani Twitter - PortalGuarani
REINALDO DECOUD LARROSA (+)
09 de Enero de 1911 - 01 de Noviembre de 1972
 
REINALDO DECOUD LARROSA (+)


Biografía

JULIÁN  REINALDO  DECOUD  LARROSA - ÑANE  RETà RUVICHAITE  PYPORE

Mokõipapoteĩ

Ñe’ẽhaihára

PEDRO ESCURRA FRANCO

 

 

Hi’arapáy  táva Ypanéme, ára 9 jasyteĩ, ary 1911 ha hi’arake táva Paraguaýpe upe ára 1 jasypateĩme, ary 1972-jave. Oikove. 61  ary oguerekójave.  Isy ña Digna Larrosa Ferreira ha túva ha’ékuri Leopoldo Decoud Bogado.

Mbo’ehárapavẽ  avañe’ẽme. Ikatupyrypavẽ  yvypóra ñe’ẽme. 11 tetãñe’ẽ  omoñe’ẽ. Iñakãme ndoikéiva’ekue umi vyrorei ko’áḡa oparupiete oñemosarambíva,  ñaimo’ã’ỹháme oñemomba’eguasúva. Karaiguasu techapyrãmemete Julián Decoud Larrosa.

Avei ha’ékuri pohãnohára. Ỹmave avei heta oĩ umi ohayhugua’úva avañe’ẽme ha oipurúva ohereihaḡua tetãyguápe ha umi mburuvicháme umi tekotevẽ  ohe’ỹijave chupe.

Ñande tavyvérupi  ñaneñañave heta ára. Tavy avei ñanembotavykuaa omoingévo ñaneakãme jaikuaaha umi jaikuaa’ỹva. Jaikuaapaiteha térã ñanearanduha. Péicha heta ñanderapicha ovureipáva. Peteĩ mba’e, umi iñarandúva nopyrũi ndepýre umi reñe’ẽreijave, ha’ekuéra hakate’ỹve iñe’ẽre umi ñande ypykuéraicha.  Reñe’ẽhaguére  nde’iséi  reikuaaha umi eréva.

Jareko avei umi iñe’ẽ mbaretéva, oñemboruvicháva. Ijapytepekuéra  tekokatúpe oiko omba’apo ñane avañe’ẽre, mbo’eharapavẽ Decoud Larrosa. Che mandu’a. Umi karai arandu ohecharamo ha oguerohory hembiapo avañe’ẽre, avei kuñakarai mbo’eharapavẽ Josefina Plá omomba’eguasúva’ekue hembiapo ñaneavañe’ẽre.  Heta oĩkuri  ojepopetéva chupe ha hetavéntema umi opereréva hese. Ha’e kirirĩhamete omba’apóva’ekue.

Mbo’ehára oñe’ẽporãkuri arameo ha sanscripto umi pateĩ tetãñe’ẽ apytépe. Pe arameo oñe’ẽkuri Kirito hape sanscripto oñe’ẽ umi jogui India ruguápe. Avei ere’eréva,  oikuaave  ñandehegui. Pe ñe’ẽ sanscripto ha’ehína pe ñe’ẽ omyakã ypýva’ekue umi ñe’ẽ oñeñe’ẽva Europa ryepýpe.

Decoud Larrosa, heta ára oñemoarandu tetã Brasil ryepýpe, upe tetãme heta ava arandu europagua ijaty ha ome’ẽ umi imba’ekuaa  ha opaichagua mba’ekuaaty. Avei upépe oñepyrũ ombohasa avañe’ẽme Ñandejára ñe’ẽ ha’e ombohérava’ekue aipo Jopare Pyahu, oguerúva marandu pyahu yvyporakuérape.

Umi jopara rerekua ha umi jehe’a rayhuhára mba’evete ndojuhumo’ãi Jopare Pyahúpe.

Upe hembiapo ohechuka ñandéve ikatuha avañe’ẽ opamba’e ñamoñe’ẽ. Ỹmaguare ha ko’aḡagua.  Heta ára tavýgui ha ñembotavýgui, ndaikatúi jaipuroporã ñane avañe’ẽ.  Julián Reinaldo Decoud Larrosa ojapo pe tapepyahu, omoteĩ, ombyatypávo  ñe’ẽkuaaty ha ome’ẽ chupe katupyry hesãkavehaḡua ha pya’evehaḡua ñaikũmby ñaneñe’ẽ.

Iñaranduhaguére tetã Brasil-pe, heta ñe’ẽpapárape omoñemyrõva’ekue, umi arandutykuaa ndojehayhúgui.  Guaraní ome’ẽ eirete, joparajehe’a  ome’ẽ  eira’yreiete ha péicha ja’yguahaḡua vyroreíre. Decoud Larrosa heta ára oipyguara avañe’ẽruguaite ohechapaségui ha oikuaapaséguinera’e.

Umi tetã iñapysẽ guive ko yvy’apére, oñemombaretéma umi tetãñarõ, omba’apóva ha oipurúva umi tetã ikangýva térã michĩvévape,  omokangyhaḡua chupekuéra. Péicha ho’a tetã Guarani. Hi’ãnte avei ñamombaretejey tetã Paraguaýpe, oguerekóva ijehe tetã guaraní rembyre. Iporãne avei, ikatúrõ, jahupytyjey pe tetã Guarani-Paraguay. 

Ñepyrũrãme umi te’ỹi  arandu ombo’e umi pytaguápe ñaneavañe’ẽ. Guarani ñe’ẽ avei ho’a ipoguypekuéra. Upe guive omboguapy karaiñe’ẽ pe karaiveñe’ẽ ári, ikatuhaḡuáicha avañe’ẽ ipytupa ha omano tapére. Te’ỹi nda’ipu’akái pytaguáre ha ho’a ipyguýpe. Pytagua oipotaháicha oñeñe’ẽva’erã guaraníme. Kysepuku neñe’ãre ndaiporiguasúi jehekýihaḡua. Te’ỹi rekove ha te’ỹi ñe’ẽ, ko’aḡaitépeve  ndaha’éi mba’eve, heta pytagua ha heta tetãyguápe ḡuarã.  Ha’ekuéra oipotaháicha añoite ojejapóva’erã  opaitemba’e ñane retãme.

Heta umi te’ỹi ruvichakuéra ome’ẽ imba’ekuaa oñeikũmbyporãhaḡua avañe’ẽ, avei ojepuruvaipáva  pytagua poguýpe.  Ome’ẽrire iñe’ẽ ha imba’ekuaa, mokõivéva ojepuruvaipa ha oñemombose ñandehegui. Tetãygua arandu ohechakuaa ko’ã mba’e ha oñeha’ã ome’ẽ hembiapo oporopytyvõhaḡua. Ñande rekove ha ñande reko hi’ãnte ñaguenohẽjey ñandejehegui. Iporãmante ñañeme’ẽreimba.

Heta pytagua katupyry ohechakuaa pe ñe’ẽ  guaraní arandu ryruha ha ndaha’eiha tavyrerekua nipe jurutavy ñembojeroviaha.  Guarani rekovekuéra oguerosyryry  umi arandu ka’atýgui  ỹmaite guive. Tetãygua jurúgui umi távare ipotypa avañe’ẽ.

Decoud Larrosa, iñarandúgui oike mombyry avañe’ẽ rapoita apytépe, oguenohẽhaḡua mba’ekuaa añeteguáva ha oipyaháva’ekue  hembiapóre oñeikũmbyporãhaḡua guaraní ñe’ẽ.

Oñepyrũ ohesa’ỹiñoporã ha omohendapyahupa umi ñe’ẽtekuaa. Heta ojesu’u ha ojeperere hese. Ha’e ojapopa umi ojapóva’erã. Oheja temimbo’ekuéra rapére.  Péva ha’e pe iñarandúva mba’ekuaa ñemoheñói.  Hetáma ojeheka mba’e ñe’ẽguipa ouhína ñaneñe’ẽ guaraní. Ñaneñe’ẽ ndaha’éi pytagua ñe’ẽ pehẽngue.

Ikatuhína oĩ pytagua ñe’ẽ ha’éva guaraní pehẽngue. Péva ne’írã ojeheka.   Te’ỹi osẽ oho iñe’ẽre amo pytagua apytápe. Upépe oñemoambue heko ha iñe’ẽ ñandehegui. Upéi ojeguerujey techapyrãicha ñane retãme.

Posu ary pukukue, ára ha ára iñambue ohóvo achegety guaraní. Mayma ñe’ẽhaihára oguereko ijachegety. Peteĩ  tetã ñe’ẽ oguerekóne peteĩ achegety opavavépe ḡuarã. Oheka guaraní ñe’ẽ rembiasakuéra ha ohesa’ỹiño umi achegety ojepurúva’ekue posu ary pukukue. Hetaite achegetýgui ojapo peteĩ achegety oguerekopaitéva umi ñe’ẽ oikotevẽva ha ndoguerekóiva umi noikotevẽiva. Upévare heta pojopyporã ohupyty umi iñarandúvagui.

Guaraníme ha’e oipuru heta umi ñe’ẽ ome’ẽva aranduete. Ohechuka ikatuha. Omoinge ñaneñe’ẽme mbo’ehaovusúpe ha upéi umi mbo’ehao mitãrusu apytépe. Upéitema avei oike mitãnguéra apytépe. Mbohapy hendápe oike mbaretépe ñaneñe’ẽ. 

Decoud Larrosa, heta ára oikundaha umi tetã guaraní ojepysóva ñane retã jerére. Upéicharupi oiko pe atyguasu guaraní mbo’eharakuéra rehegua, táva Montevideo tetã Uruguay táva’akã, ary 1950.

Ñe’ẽ guaraní tetã Paraguay mba’e ha heta tetã mba’e avei, Argentina, Bolivia, Brasil ha avei oguereko guaraní ñe’ẽ Ecuador ha Perú.  Ñane retãme hetave oñeñe’ẽ guaraní ñe’ẽ.  Ndaha’éi Paraguay ñe’ẽañónte. Japoína jejavýgui.

Táva Montevideo-pe oñemoneĩ umi Decoud Larrosa rembiapokue.  Ojehero chupe guaraní akãguasu. ONU, oguerohory guaraní avañe’ẽ, ohechakuaa tetã Paraguay mba’eha ha umi oĩva tetã Guarani ryepýpe. Ndaha’éi ñandénte. Iporã jaikuaa ha jahechakuaa.

Decoud Larrosa, karaiguasu. Oheja peteĩ pyrenda tuichapajepéva, ñamopu’ãporãhaḡua ñaneavañe’ẽ.  Umi vaivai apoha opytapáne tapykue ha reiete opu’ãséta ñane retã ñe’ẽporãitére.

Umi pokatu oguerekóva oñemohatã vaivaíre. Umi vaivai opáta ñane retãme. Mba’eporãnte ojeipotamahína.  Anivéna jajavy ñande rape. Iporãma. Hetakohína hendysyrypáva  jehe’ajoparáre térã pe vaivaíre.

Julián Reinaldo Decoud Larrosa, ha’ehína guaraní mbyja, yvate guive omyesakã ñandéve peteĩ tapeporã. Ñamyengoviahaḡua Decoud Larrosa rembiapokue oĩ peteĩ mba’e. Ñaha’ãrõ avei umi mbo’ehára katupyrýgui, tembiapo iporãvéva Decoud Larrosa rembiapokuégui. Jahechamína.

Paraguaýpe, tavavore Pinoza, Ysaty rembe’ýpe, ararundy 18 jasyapy, ary 2015-jave.

Fuente: PEDRO ESCURRA ESCURRA (peitoezkurra@gmail.com).

Facilitado en Abril del 2015

 

 

REINALDO DECOUD LARROSA

Hijo de Leopoldo Decoud y Digna Larrosa. Nació en Ypané en 1911; bachiller en el Colegio Nacional y primer licenciado en Filosofía egresado de la Facultad de Filosofía de UNA, institución creada por iniciativa y esfuerzos de un grupo de educadores; entre ellos Reinaldo Decoud Larrosa. Esfuerzos y aportes traducidos también en la elaboración de su plan orgánico y de sus planes de estudios. RDL fue miembro de su claustro docente en todo momento, hasta los últimos años de su vida. Decoud Larrosa se dedicó intensamente a la docencia; dictó cátedras de literatura española y americana, didáctica especial de las letras e idioma guaraní, filosofía, psicología, fonética de lenguas extranjeras y otras disciplinas, en instituciones de enseñanza media y superior del país y el Brasil. El Prof. Decoud Larrosa era también médico, y poseía una excepcional aptitud para idiomas; había aprendido el griego; sánscrito, arameo, hebreo y latín; y lenguas modernas como el inglés, francés y portugués.

La contribución más significativa del Prof. Decoud Larrosa está referida a su largo bregar por la actualización y jerarquización del idioma guaraní. A nadie medianamente informado escapa que nuestro idioma autóctono ha llegado a un estado de estancamiento y anarquía, en lo que a su grafía respecta; competencia de lingüistas y filólogos y no de modestos poetas populares. El Prof. Decoud Larrosa se empeñó con jerarquizada dedicación, a proveer una grafía metódica, invariable y apta para todas las expresiones escritas del idioma; y a su vez, capaz de aprender mediante vocablos adecuados, las constantes incorporaciones de las ciencias y de la tecnología.

Su infatigable, bregar por la jerarquización del idioma guaraní, tuvo merecida recepción de las autoridades, con la incorporación de la cátedra de lengua guaraní a nivel de estudios secundarios como asimismo en la Facultad de Filosofía, que ejerció hasta su muerte.

Y los Profesores del idioma formados con su sistema y bajo su dirección, constituyen avanzada en la enseñanza del guaraní.

Entre los importantes trabajos de Decoud Larrosa se cuentan, EL SISTEMA NUMERAL GUARANÍ-TUPÍ. Sus posibles modificaciones y ampliaciones, adaptación al sistema décima; LA REPRESENTACIÓN GRÁFICA DE LOS FONEMAS PROPIOS DE LA LENGUA GUARANÍ-TUPÍ, UNIFICACIÓN DEL ALFABETO, aprobados por 1er. Congreso Guaraní-Tupí, en Montevideo 1950; ESTRUCTURA LINGÜÍSTICA DEL IDIOMA; SISTEMATIZACIÓN DE LOS VERBOS DEL IDIOMA GUARANÍ; LOS MITOS GUARANÍES EN EL LÉXICO DEL IDIOMA GUARANÍ; GRAMÁTICA Y DICCIONARIO DEL IDIOMA GUARANÍ; Joparé-pyahu, la Biblia en guaraní; y numerosos artículos en diarios y revistas del país y el extranjero.

Reinaldo Decoud Larrosa falleció en 1972.

Fuente: BREVE HISTORIA DE GRANDES HOMBRES. Obra de LUIS G. BENÍTEZ. Ilustraciones de LUIS MENDOZA, RAÚL BECKELMANN, MIRIAM LEZCANO, SATURNINO SOTELO, PEDRO ARMOA. Industrial Gráfica Comuneros, Asunción – Paraguay. 1986 (390 páginas)





 

Buscador PortalGuarani.com de Artistas y Autores Paraguayos

 

 

Portal Guarani © 2024
Todos los derechos reservados, Asunción - Paraguay
CEO Eduardo Pratt, Desarollador Ing. Gustavo Lezcano, Contenidos Lic.Rosanna López Vera

Logros y Reconocimientos del Portal
- Declarado de Interés Cultural Nacional
- Declarado de Interés Cultural Municipal
- Doble Ganador del WSA